Alla barn har rätt till att gå i skolan även om barnet behöver särskilt stöd och/eller extra anpassningar för att detta ska vara möjligt. Så långt det är möjligt ska skolan anpassa och ge stöd för att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen och uppnå de kunskapskrav som är stadgade enligt skollagen.
En extra anpassning kan vara en mindre stödinsats som läraren kan ge inom ramen för ordinarie undervisning. Bestämmelser angående extra anpassning gäller för alla skolor och elever. Skillnaden mellan extra anpassning och särskilt stöd är främsta att det först nämnda kan beslutas och genomföras av läraren själv medan särskilt stöd ska beslutas av en rektor. Särskilt stöd kräver en åtgärdsplan och stödet brukar ges över en längre tidsperiod än extra anpassningar.
Extra anpassning kan vara extra tydlighet i instruktioner eller att erhålla extra hjälpmedel i undervisningen, medan exempel på särskilt stöd kan vara anpassad studiegång eller att få undervisningen enskilt. Det är inte detsamma som en privatlärare, som inte bekostas av skolan. Om en elev befaras misslyckas med sin studiegång trots anpassningar ska rektorn enligt skollagen utreda detta och snabbt ta reda på elevens behov. Slutligen är det trots detta rektorn själv som sätter tidsramen för detta och hur omfattande en utredning ska vara.
Utredningen om särskilt stöd kan om det krävs delas i två där den ena delen behandlar elevens hela situation i skolan och en andra del som utgörs av en pedagogisk bedömning av elevens behov av stöd. Enligt skollagen ska rektorn, eller om denne delegerat uppgiften till en medarbetare, samarbeta med skolhälsan innan beslut om stöd tas. Detta kan innebära samråd med bland annat specialpedagoger, läkare och sköterskor. Rektorn behöver vårdnadshavarens tillstånd innan en utredning får göras av läkare och psykologer.
När utredningen är gjord ska ett åtgärdsprogram upprättas. Där ska elevens behov framgå och hur skolan kommer att tillgodose dessa. Dessa åtgärder ska vara konkreta och gå att utvärdera. Det ska också vara skriftligt beslutat. och undertecknat av berörd rektor eller den personal som blivit ålagd att handha ärendet. Eftersom ett åtgärdsprogram är en offentlig handling ska det upprättas så att det inte kränker eleven. Medicinska uppgifter, tillika med sociala och psykologiska, faller däremot under sekretesslagen. Offentlighetsprincipen gäller inte för friskolor.
Enskild undervisning kan ske om det finns särskilda skäl och det är bara rektorn själv som kan besluta om detta. Även här krävs ett åtgärdsprogram. Skälet till att en elev kan behöva enskild undervisning kan vara en funktionsnedsättning eller andra inlärningssvårigheter. Hit räknas även social problematik.
Anpassad studiegång betyder att eleven inte behöver följa timplanen utan förutom att få utökad undervisning i ett ämne, eller mindre, också kan välja bort ett ämne helt och hållet. Eftersom eleven kommer att lämna skolan med ofullständig studiegång måste alltid en noggrann avvägning göras innan åtgärden ges.
Med den hjälp och de möjligheter som ska finnas för alla barn i Sverige ges i och med detta en rätt för alla barn att få tillgång till skola och undervisning, om än individuellt anpassad.